

Jag vet inte riktigt vad de håller på med på Konsum på Zinken - ombyggnaden har pågått i månader och ska inte vara färdig än på ett tag. Men förhoppningsvis blir det bra sedan och då tänker jag handla där eftersom jag såg på tv-reklam att Konsum har det största utbudet av ekologiska produkter. Och sådan är ju jag nu, ekologisk.
Hallonsmoothie... gott, gott, gott, funkar fint. Morgonpigg verkar jag ha blivit av detox. Vaknade klockan åtta i morse - lördag morgon - och kunde omöjligen somna om.
Jag brukar sällan längta från Sverige under sommaren och semestrar följdaktligen helst inom landets gränser. Men i går var himlen kompaktgrå och det hällregnade hela dagen. I dag duggar det. Och i morgon åker vi till Monaco. Det känns helt rätt och jag är mycket peppad.
Växthuset när jag just hade planterat kryddorna, och nu. Jag tror att det omväxlande vädret på senare tiden har varit bra. Jag är så glad över att kryddväxterna lever och mår bra! Snart kanske jag är redo för en hund.

Frukostbagel på midsommarafton. Yummy.
Vi dukade upp en fantastisk midsommarbuffé, inomhus i och för sig, men vi sjöng för fulla halsar och allt var som sig bör på en midsommarafton i utlandet.
Lovely lovely Amsterdam. Här skulle jag kunna bo.
Vi spenderade en timme på en båt. Och det är ju så fint när man kommer så nära kanallivet.
Vi var i Amsterdam samma kväll som Hollande spelade kvartsfinal mot Ryssland och det märktes att det var match på gång. Orange överallt.
Folkliv på torget och fotbollsjonglör i gatlyktan.
Stabbig pub-brunch i fin innergårdsmiljö på söndagen. Min elaka förkylning hade börjat gro dagen innan och här håller den på att slå ut i full blom.
Utflykt till Scheveningen (som jag aldrig lärde mig uttala, än mindre stava så jag fick ta hjälp av wiki). Mysigt, mysigt, mysigt men det blåste galet mycket.
Svenskarna är världsbäst på att skylla ifrån sig. Det menar etikforskaren Ann Heberlein, som nyligen utkommit med sin bok "Det var inte mitt fel – om konsten att ta ansvar". I Svd berättar hon om hur Sverige har blivit ett land där människorna skyller sina tillkortakommanden och misslyckanden på andra.
När jag gick i fyran var jag KISS-fan. Min dåvarande kille gillade också KISS stenhårt. Efter ett tag tog både förhållandet och min karriär som hårdrockare slut. Men kan man se Kent på Stadion så kan man väl se KISS. Och det här var faktiskt bättre. Jonas, jag, Sjuan, Magnus och ett gäng av Magnus kompisar. Efteråt irrade vi omkring på Östermalm och landade på Beirut Café där jag inte varit på år och dar. Sen Kungsholmen där vi känner oss mer hemma. Bra kväll. 
Jag tog båten till min vän Sofia i Vaxholm. Sämre kan man ha det en fredag förmiddag. Jag och turisterna.
Sötaste barnet Filip.
Jag älskar Vaxholm. Det är så fantastiskt mysigt. Som en dockvärld.

I Danmark (eller åtminstone i Köpenhamn) verkar de ha en helt annan trafikkultur än i Stockholm. Ordning och reda tycker jag karaktäriserar deras kultur. Fotgängarna går exempelvis aldrig mot rött (är det några som gör det är de förmodligen turister). Som cykelstad sett är Köpenhamn helt fantastiskt. Deras cykelbanor är breda och ligger invid trottoaren. Visst är jag glad att det finns så pass många cykelbanor i city men Stella Fare kunde ha tänkt lite längre. Att cykla mellan bilfilen och de parkerade bilarna gör att man hela tiden måste vara beredd på tung trafik till vänster och risken att få en bildörr i skallen till höger.
Färgglada spar-kor såldes på Tivoli.
Tjejerna åkte alla möjliga läskiga attraktioner. Själv åkte jag Nyckelpigan samt en gammaldags barnkarusell.
Här slappade vi ett bra tag i värmen.
Fler än oss tänkte sig Nyhavn i det vackra lördagsvädret.
Fridas kompis fixade in oss på Wallmans med förstklassig service.
Över Öresundsbron igen. Och jag såg Turning Torso live för första gången.