Roligt roligt

Vi får besök snart, Malin, Janne och Mille kommer hit i april och det ska bli supermysigt! Det känns som om det var länge sen vi hade besök och det var det ju - Tony och Jenny i december. Fram för mer besök åt folket!

Internetcirkus

I morse lade Internet av, modemet stod på stand by och jag hade ingen lösning trots felsökning á la riktig tekniker. Vi har ju trådlöst men eftersom det funkar så dåligt, helst med min laptop, har jag köpt en kabel som jag på gammaldags vis pluggar direkt in i modemet från datorn. Då funkar Internet på min laptop men förstås inte på några andra datorer. Vill jag skriva ut något måste jag få igång Internet på macen, som är kopplad till skrivaren i kontoret. Men efter att jag hade fixat och trixat med kablar hit och dit lade modemet av. Det brukar jag annars alltid kunna lita på, det är routern (som ska fixa det trådlösa) som är vårt lilla problembarn. Ringde vår Internetleverantör Comcast. Slussas genom telefonhiss med typ tio olika val och knapptryckningar. Då säger en käck röst något i stil med att: vet du att vi har 24-timmarssupport på vår hemsida, gå till www.comcast.com och klicka på support. Slugo! Om man ringer på grund av Internetproblem så har man sällan access till Internet. Hånar de mig, eller?! Fick till slut prata med en kvinna som absolut var väldigt less på sitt jobb. Less eller inte, hon guidade mig rätt och Internet funkar nu. Bara att trycka in stand byknyppen ovanpå modemet i tio sekunder så var allt frid och fröjd igen.

Jag börjar återvända till livet efter elaka flunsan. Jobbade i butiken i går, det gick riktigt bra även om jag var slut när jag kom hem. Nu ska jag iväg norrut, cirka en och en halv timme, till Tove som är silversmed och som jag ska intervjua till SWEA Internationals tidning. Solen skiner och jag är alltid på gott humör när jag ska ut och köra bil. Sweet.

Hawaii del 3

De sista dagarna bodde vi i Honolulu på Oahu och det kändes skönt att komma till en storstad. Det var här vi bodde på hotellet där det rann kiss från badrumstaket.


På väg ut till Pearl Harbour. Ale, Carlos och Maria.


Minnesplatsen vid Pearl Harbour. Vi gick omkring där inne ett tag. Monumentet är byggt rakt över USS Arizona, som ligger med besättning och allt där den sjönk under japanernas attack.


Sen åkte vi upp till North Shore där de stora vågorna och de stora surfarna håller till.


Vi hängde på stranden och väntade på solnedgången.


Som kom och gick med en rasande fart. Vackert var det men svårt att fånga på bild för en glad amatör.

Hawaii del 2

Jag försöker samla ihop lite krafter för att lägga upp några fler bilder. Nu är det en och en halv vecka sedan jag kom hem från Hawaii och jag är fortfarande inte helt frisk. Min energi räcker ungefär till att gå fem kvarter till affären och hem igen.

Vi åkte på snorkeltur och såg hur många valar som helst på vägen ut. Fantastiskt! Två var jättenära båten (inte dessa dock) och det var tydligen en kamp om honorna. På snorkelturen simmade vi bland annat med sköldpaddor. En simmade precis bredvid mig och Maria.

Efter fyra dagar på västkusten åkte vi till Hana på östkusten. Vägen dit är väldigt vacker och vi gjorde många stopp, bland annat vid flera vattenfall.

Det var väldigt grönt och mycket blommor som jag tyvärr inte vet namnet på.

Tjejerna; Ale, jag, Maria och Katie. Ale och Katie var glada för de hade just köpt shaved ice; det var krossad is i en strut med något smaksatt extrakt på, verkade hur äckligt som helst.

På svarta lavastranden.

På röda stranden. För att komma hit fick man vandra runt ett berg men det var helt klart värt det. Katie kom rusande till oss när vi kom fram och var alldeles förskräckt över att det var en naken man på stranden. Jag och Maria hade visst glömt att berätta att det var en nudiststrand (dock var det frivilligt om man ville klä av sig eller inte).

Tror du att du är nåt?!

På aftonbladet.se läser jag om Magnus som inte fick jobb i Lund för att han var stockholmare och det vet ju alla att stockholmare är dryga och tar stor plats. Hihi, annars brukar det ju sägas att SKÅNINGAR är dryga men det kanske de inte är medvetna om själva (och generaliseringen är väl lika illa vare sig det handlar om stockholmare eller skåningar).

Dessutom säger chefen som nobbade Magnus att hans ansökan "andades gott självförtroende. Sånt uppskattas inte här.". Men usch! Så läskigt med en kille med bra självförtroende. Vem tror han att han är??!!! Oh la la - amerikanerna skulle trilla av stolen om de hörde detta.

NEJ, FRAM FÖR MER JANTELAG, TACK!

Hawaii del 1

Solnedgång, från balkongen första kvällen på hotellet på Mauis västra kust.

Soluppgång morgonen efter. Klockan är kanske sju och regnet ligger tugnt i luften men det hindrade inte mig och Maria från att gå på en dryg timmes power walk på stranden.

Efter power walk, frukost och snorkling vid Black Rock en liten stund (vi gav upp eftersom det blåste för mycket) gick vi på hiking i djungeln istället. Då såg vi den här lilla krabaten som jag tror kanske är en leguan (amerikanerna sade något om "iguana", vet inte om det är samma sak och jag kan inte så mycket om djur).

Jag och Maria i djungeln. Vi trampade upp våra egna stigar men till slut fick amerikanerna nog av äventyr.

Nästa dag. Vi åkte på biltur norrut och det var en väldigt fin tur. Kom till en liten by som kändes på riktigt. I en grön liten stuga såldes "världens bästa bananbröd", vilket senare visade sig säljas på fler ställen på Maui. Nybakat och väldigt gott var det i alla fall.

Lavastrand längst med vägen.

Det regnade sjukt mycket den här dagen. Och vägarna var inte de bästa, på vissa håll var det bara en fil och det stupade hyggligt brant på sidan. Dessutom var vägen översvämmad på många ställen. Men Maria, som den norrlänning hon är, rattade bilen lugnt och fint.

En förhållandevis vanlig syn. Det regnade ju mest hela tiden men ibland tittade solen fram och regnbågen var imponerande. De har regnbågen på sina registreringsskyltar och jag förstod ganska snabbt varför.

Det var värst...

...vad den här sjukan satt i länge. Stackars Jonas som inte fick åka till Vegas och hade haft skittråkigt och längtat efter mig och så är jag hur tråkig som helst när jag kommer hem.

Om jag orkar i dag ska jag lägga ut lite Hawaiibilder.

Sjuk. Less. Sjukligt less. Less på att va sjuk

Jag tror att jag har en liten parasit som gnager på min hjärna och gör mig dizzy. Jag tror att den har en kompis som sitter bakom mina ögon och drar i musklerna så att jag inte kan titta åt sidan utan att det värker. Sen bor det en hel armé som har disco i min mage.

Det regnar kiss

Kom hem i går kväll, har haft det jättefint trots att jag har varit ordentligt sjuk de senaste fem-sex dagarna. Som vanligt när jag åker till tropiskt klimat klarar jag inte alla temperaturväxlingar med hett och fuktigt utomhus och a/c-dragigt inomhus. Men vi befann oss på resande fot mest hela tiden så det var bara att bita ihop och knapra Tylenol. Maria lyckades jag smitta också så vi två gick omkring mer eller mindre som zoombies.

De sista dagarna tillbringade vi i Honolulu på Oahu och kvällen innan jag åkte hem upptäckte vi att badrummet höll på att översvämmas, det rann vatten från taket. Morgonen efter kom personal från hotellet och försökte ordna upp situationen. Då fick vi veta att det var grannens toalett som läckte, det vill säga allt som de spolade ner i toaletten rann ner till oss. Inte så mysigt.

Nu ligger jag i sängen med laptopen på magen och uppdaterar mig lite. Jonas har lagat frukost, tvättat mina sunkiga, fuktiga kläder och köpt ett gäng magasin till mig. Att vara sjukling är höjden av tristess men har fördelar också.

Mysigt i Maui

Sa ar jag antligen pa min efterlangtade semester och det ar harligt, sa harligt! Vi bor pa Mauis vastra kust i en jattefin lagenhet, 100 meter till stranden och utsikt over havet. Tro det eller ej men i morse klev vi upp klockan sju och tog en timmes promenad pa stranden innan frukost. Sen akte vi upp till bergen for hiking, sen till sodra Maui for sol och bad. Mycket, mycket harligt.
Det ar varmt, man kan ga i shorts och linne pa kvallen och vindarna ar ljumma. Tyvarr har jag inte med mig min laptop sa jag kan inte lagga ut nagra bilder for Katie har inget bildbehandlingsprogram pa sin laptop. Men jag tror att det kommer att bli manga bra med finkameran.

Viva Las Vegas...NOT!

Jaha, nu var det meningen att jag skulle sitta på ett plan till Vegas, vilket som synes inte är fallet.

För att ta det från början, medan Tina är på tjejresa till Hawaii, var det meningen att jag skulle åka till Vegas och möta upp Tony (som skulle dit på konferens) för en grabbhelg i Vegas. Allt var planerat, biljetten köpt, rum på MGM, humöret på topp… då kom ett telefonsamtal från Tony som sa;
”Hej, jag är på väg till akuten. ”
”Vad har hänt” sa jag snabbt.
Tony som varit på semester och åkt skidor förklarade att i sista åket, 200 meter från bilen, åker han ner i ett hål döljt av nysnö, ramlar och vrider till knäet ordentlig, med enorma smärtor (jag trodde jag skulle dö var Tonys egna ord…) måste han åka till akuten för kolla upp det hela och säger att jag skall förbereda mig på att han kanske måste ställa in sin resa. Det här var vid 11 tiden på kvällen svenskt tid. Ett antal timmar senare, närmare bestämt vid halvsju tiden på morgonen svensk tid, ringer Tony igen från akuten och säger att inte fått träffa läkaren ännu, men att det inte finns en chans att han kan åka. Trots att han är fullproppad med smärtstillande (Citodon) har han fortfarande riktigt ont. Lite kuriosa om Tony, akuten och Citodon är att Tony fick på samma akut vänta i ett otal timmar, även då fullproppade med Citodon när han blev biten av en hund över näsan. Då fick han ångest av att käka Citodon, förövrigt en helt okänd biverkning enligt FASS. I alla fall hade Tony sin revanschlusta helt intakt och påpekade mycket snabbt att vi nu har en grabbresa att ta igen. That´s the spirit…!

Så, inget ont utan att något gott kommer eftersom jag nu kan ägna helgen åt lite välbehövligt hushållsarbete.

A eller F - det är frågan

I måndags dag tyckte jag att livet började kännas rätt fint för jag hade levererat allt jag skulle. I måndags kväll mailade jag Photoshopläraren för att fråga om jag kunde få lämna in slutprovet när jag kommer hem från Hawaii eftersom jag är borta sista lektionen. Men nej, det gick inte för sig. Alltså måste jag lämna i kväll. Men det är ju inga problem eftersom jag börjat i god tid som vanligt och redan förbett för detta i veckor... eller inte. Plus att jag just fått veta att vi får betyg från A till F på kursen - jag som trodde att det bara handlade om att bli godkänd. Inte bra, inte bra.

Jag åt frukost i morse med Maria och Ale som också ska med på resan och plötsligt börjar det kännas påtagligt att vi åker i morgon. Jag ser ljuset i tunneln.

Å sola den skiner

Kan det vara sant? Får det verkligen vara 22 grader och sol den 5 mars?! Så otroligt härligt och jag gick som vanligt ut i min svarta jacka med scarf runt halsen och mössa på huvudet men det var bara att gå in och klä av sig.

En till härlig sak: jag fick provtrycket för SWEA-Nytt från tryckeriet i dag och allt såg fint ut så jag har gett dem ett slutgiltigt ok för att trycka - det var ett måste att få det klart innan jag åker till Hawaii så jag var lite stressad. Och det är så mycket som ser annorlunda ut på skärmen jämfört med i tryck så ofta måste man korrigera bilder, annonser etc. när man ser trycket, och i synnerhet med det bedrövliga papper vi trycker på. Tills nästa nummer har jag förhoppningsvis bytt både tryckeri och papperskvalitet och då kommer tidningen att bli så fin så!

Sov gott då

Så var det söndag kväll då och snart läggdags. Helgen har gått i flitens tecken, med undantag av en väldigt trevlig after work i fredags. Drinkar på grottan Attic och mat på ett mexikanskt litet hål i väggen. Det var verkligen helt fantastiskt, i Mission såklart och verkligen för locals, det kändes som att sitta i någons vardagsrum, med en mischmasch av träpanel, diplom, ballonger, glitter och med husmusikanter på köpet. Jag valde en rätt med getkött vilket visade sig vara någon slags kalops med ben i, men Jonas var snäll och jag fick byta med honom.

Sol och värme har vi haft, även om jag mest har suttit hukad framför skärmen och inte märkt så mycket av det. Men i dag åkte vi i alla fall till Bloomingdales för shopping, Jonas köpte inget men jag köpte fin klänning från Free People. Annars är de ju lite efter sig här när det gäller mode. Tights verkar vara nytt och hett liksom smala jeans.

Nu är det bara fyra dagar kvar tills jag åker till Hawaii. Bikinisarna, som jag i ett crazy ögonblick beställde från Victorias Secret, var katastrofala. KATASTROFALA. Vem vill ha (ännu) plattare bröst, liksom? Det blir till att svassa runt på stranden i mina gamla HM-trasor. Men jag tror det kan kvitta. Jag ska ha semester!!!

Vardagsdramatik

Hela huset skakade och jag trodde först att en långtradare åkte förbi, sen att det blåste extremt hårt men plötsligt bröt de tv-sändningarna för att rapportera om en jordbävning. Den mätte 4.2 på Richterskalan och hade sitt epicentrum i Lafayette i East Bay. Inga skadade.

Plus att när Jonas hämtade mig i kväll åkte vi förbi värsta polispådraget i ghettot några kvarter från där jag jobbar. Flera kvarter var avspärrade och där var mängder av polisbilar och ambulanser. Men det var inget som nämndes på nyheterna så det kanske var vardagsmat.

Det ljusnar

Äntligen - det börjar bli vår! Det är lite kallt men sol och skönt och framför allt; dagarna är längre. När Jonas skjutsar mig till Photoshopkursen klockan sex är det ljust, för bara några veckor sen var det kolsvart. Förra året regnade det i och för sig varenda dag i mars månad så jag ska nog inte ropa hej. Men det var tydligen extremt det året så jag tror i alla fall på vår nu.