Jomen hej igen

Så har vi nu varit i Sverige i en och en halv vecka. Min plan att sluta skriva på denna bloggen kanske jag inte realiserar riktigt än. Dock har tiden framför min laptop varit minimal de senaste veckorna vilket inte alls har varit särskilt tokigt.

Vi fick bara ett dygn i Stockholm innan vi skulle vidare, men det var också ett helt perfekt dygn - häng med goda vänner, husmanskost på Pelikan, vin på Medis och kompissnack. Dagen efter satte vi oss på bussen upp till Bollnäs och släktbröllop. Jonas sov medan jag fick en radikal återupplevelse av Sverige när det är som allra bäst. Vi susade genom soligt landskap, husen var röda med vita knutar och kossor betade i hagarna. Idyll, idyll, idyll.

Jonas kusin Lina och hennes Jon blev lyckligt gifta, vi åt grillat och festade hela natten. Någon dag senare vidare upp till Umeå, till halvdåligt väder men till nära och kära. Grannsämja, barnbus, 40-årskalas, sena nätter och kompisträffar.

Nu åter i Stockholm sedan i går kväll, hem till Tony och Jenny som lagat gomiddag. När jag orkar ska jag skriva om våra aha-upplevelser sen vi kom hem (av någon anledning känns det som om vi har varit borta i kanske fem år i stället för knappt två). Hej så länge.

Basta skybarer i SF

1) Top of the Mark, InterContinental Mark Hopkins - maste komma pa forsta plats for den fantastiska utsiktens skull. Man ser hela stan, inklusive Golden Gate Bridge. Plus goda smaratter, perfekt att bestalla in och dela, typ mezze platter. Servicen var utmarkt sa lange jag var ensam, de gav mig basta solnedgangsbordet och passade upp ordentligt. Senare under kvallen blev vi dock lite mer bortglomda.

2) Harry Denton's Starlight Room, hogst upp i Sir Francis Drake Hotel - murrigt, gammalt, klassisk nattklubb, rod sammet, servitriser i aftonklanning, servitorer i frack, detta stalle ar egentligen mysigare an nummer ett men utsikten lite samre. Dock sjalvklart 360 graders vy.

3) Cityscape, Hilton Hotel - brunch pa helgerna, stooora fonster med utsikt mot det mesta, inklusive Golden Gate Bridge, Coit Tower och Alcatraz, dock ingen skybar jag ar sarskilt kar i. Valdig skakig och laskig hiss upp till 46:e vaningen.

4) The View Lounge, Marriott Hotel - ganska liten bar med 80-talsfeeling, utsikt mot staden och bukten genom stort snackskalsformat fonster men jag ar inte helt sa imponerad.

Sen ska vi inte glomma Sky Terrace pa Medjool - i Mission District med basta utsikten over stan. Ett av vara stamstallen och har sitter man utomhus, oftast nar det ar vackert vader. Opretentiost och supertrevligt. Har hittar man bara locals.

Nu ar det verkligen nedrakning

Jaha. Da var vi fardigpackade da. Om tva timmar kommer Niklas och hamtar oss till flyget. Det kanns sa otroligt skont att fa skjuts - att ta taget vore omojligt med allt vart bagage sa det hade val blivit en dyr taxiresa annars.

Vi skulle kunna ta fin-Mustangen till skulpturparken men vi hittar ingen husnyckel och i Trenton tror jag inte man lamnar hemmet olast. Men det kanns skont att bara slappa ocksa, vi har inte gjort det sa mycket den senaste tiden.

Nu ser jag fram emot att komma till Sverige, jag har inte direkt haft nagot langt tidigare men jag har nog vant mig vid tanken vid det har laget. Sa, kara vanner, vi ses snart! Och detta blir kanske det sista jag skriver pa denna bloggen.

Sista kvallen i USA

Vi har fatt en mjuk liten mellanlandning i Trenton, NJ, och det ar otroligt skont att stanna till har innan vi lamnar landet. De tre senaste dagarna har vi spenderat i New York, denna av puls och just nu av hetta vibrerande stad som vi tycker sa mycket om. Shopping i Soho, cajunkak, hang i Central Park, mangder av turister som fragar oss om vagen (vilket naturligtvis inte kan bero pa att de ar helt hjalplosa utan for att de tror att vi ar New Yorkers), och framfor allt alldeles for varmt for att vistas i en storstad. Men samtidigt helt underbart.

Ikvall ar vi tillbaka i Trenton och har varit pa Mill Hill Saloon, den enda puben/restaurangen i omradet. Dar var vi ensamma men det var nog sa trevligt. Det blir sorgligt att lamna Anna och Niklas har i USA men vi ska halsa pa dem manga ganger fran Stockholm.

Och grattis Jenny-vannen som fyller ar i dag!

Mellanlandning pa vag hem

Efter nagra extremt intensiva dagar i SF ar vi nu i New Jersey hos Anna och Niklas. Jag ar glad att vi lamnat, att jag hann med det mesta, att jag till slut kom ihag att jag lamnat in tva par nya byxor pa upplaggning for flera veckor sedan och hann hamta ut dem, att vi bodde hos Kristina och Jason och fick spendera tid med dem, att vi traffade alla vanner pa drinkar och middag och hejdan, att jag scannade alla bilder, att vi akte upp till Sonoma for grill plus overlamning hos SWEA-ordforanden, att vi besiktade lagenheten och sa vidare. Sa manga adjon pa sa fa dagar, vi ar sa bra pa det nu for tiden. Vissa vet man ju aldrig om man ser igen.

Tog red eye express till Philly och kom fram sju pa morgonen med tre timmars missad somn. Dagen har spenderats pa stranden med Anna, Niklas, Niklas bror Staffan och hans franska fru Kristin. Kvallen avnjots pa italiensk restaurang men vi ar i smastaden och har ater man inte middag klockan nio utan snarare sex sa vi var helt ensamma i restaurangen.

Det kanns valdigt skont att mellanlanda har och inte riktigt behova lamna USA an. I morgon tar vi taget till New York. Dinerade med New York-tjej haromdagen och fick en hel del fina shoppingtips. I vilket fall ar det valdigt roligt att vara hos Anna och Niklas.

4th of July

Lalaland

Ja vi är i LA och inte har jag hunnit lägga ut några av våra turistbilder men det kommer, förhoppningsvis. I kväll - vår sista kväll i en av mina absoluta favoritstäder i USA även om jag under denna tur inte fått återse mitt kära Long Beach - har vi varit på Hooters, en amerikansk klassiker. Stabbig mat och lättklädda tjejer. Och killarna gillade. Jaja.

Annars så började vi dagen på Getty Museum, Danne och Frida fortsatte med inlines längst board walken medan jag och Jonas åkte och köpte Blinde Perfectly Panicked-glajjorna till mig på Melrose Avenue med påföljande lunch på Robertson Boulevard där vi lunchade med Jay i Top Model men inte shoppade något.

I morgon bitti åker vi hemåt även om jag hade kunnat stanna några veckor till. Hem till sköna staden där vi ska kajka runt lite som hemlösa och där jag ska avsluta all gammal business. I morgon är det dessutom den 4 juli (grattis mamma!) och hinner vi fram ska vi segla med John och kolla in alla fyrverkerier i bukten.

Rapport längs vägen

På motel i San Luis Obispo efter några intensiva dagar i SF. I onsdags packade vi halva natten och sen kom flyttgubbarna nästa morgon. Jonas var inspektör som kollade att de tog det de skulle och jag, Danne och Frida gjorde lite annat. Bland annat köpte jag en jättefin cykel som ska bli perfekt att cykla omkring i i Stockholm. Frida köpte också cykel och hann just så pass kasta in den i containern innan flyttgubbarna drog. Städarna städade halvdåligt men tydligen är man mindre noga här. Vi for omkring med många saker i bilen, dumpade en del, åkte och letade någonstans att bo. Jag och Jonas träffade David, John och Jennifer på Medjool, sen en sista middag på Delfina. Det kändes väldigt vemodigt men jag hoppas vi ser dem igen innan vi åker hem.

Nu alltså ute på roadtripp. Men först köpte Danne klocka. Äntligen, tycker jag. En Omega Speedmaster. Han är lycklig nu.

I går körde vi söderut, åt lunch i världens mysigaste Capitola, småstannade lite på andra platser, körde 17 mile scenic drive i Carmel och de fick se Pebble Beach, till slut efter ett antal timmars körning på den oerhört vackra, kurviga och dramatiska Highway One kom vi till SLO. Och nu är det morgon och vi ska dra härifrån. Återkommer när jag kan.

Packningsfobi

Nu har jag skjutit på det länge nog. Nu måste jag packa mina kläder. Den här packningen ska ske på tre nivåer:

1) Kläder jag kan klara mig utan fram tills i slutet av augusti
2) Kläder jag vill ta med mig hem till Sverige när vi åker dit men som jag inte behöver i LA
3) Kläder jag ska ha i LA.

Och jag som får ångest över att packa en liten kabinväska till en weekendtripp. Måste nog dopa mig innan jag sätter igång.

Nu är det lite rörigt

O la la. I morgon bitti kommer flyttgubbarna. Sen har vi ingenstans att ta vägen (fast några erbjudanden så det löser sig nog). På fredag drar vi söderut. Jonas har börjat sortera, slänga och packa. Jag lär dra med mig all skit hem. Omöjligt att få tiden att räcka till. Förutom måstesaker, det vill säga att slutföra uppdrag och lämna över, hejdåfika med folk, scanna typ 7 000 bilder på Walgreens, köpa prylar typ ny laptop, annan kul elektronik, jeans, Victoria´s Secrets läppglans, i.d. osv., välja ut vad jag ska ha med mig hem nu och vad som kan skeppas hem (och dyka upp två månader senare, det vill säga de icke livsnödvändiga sakerna) och så vidare.

Jag är så glad att vi har förmånen att ha någon som packar, flyttar och städar åt oss.

Grattis Frida

I dag är det Fridas födelsedag och eftersom hon är ridtjej åkte vi ner till Half Moon Bay för att hyra hästar.

När vi kom till ranchen fick vi svara på många frågor om våra ridkunskaper. För Frida var detta inget problem men eftersom jag inte hade lust att skritta omkring med en ledare som håller i tyglarna fick jag improvisera lite. Mina fyra ridlektioner för sju år sedan blev till åtta för två år sedan. Oh ja, jag är van ryttare. Sen fnittrade vi.

Här kommer vi tillbaka från ridturen och ska sitta av. Vi red i en och en halv timme. Det hela var ett mycket märkligt arrangemang; utan vidare instruktioner sade de åt oss att börja rida. Frida och jag tog täten. Om det fanns en ledare som red med gruppen visste vi inte. Vilken väg vi skulle ta visste vi inte heller. Min häst blev jag i alla fall kär i, hon/han var pigg och glad men också lydig, mina moves funkade! Frida däremot hade en seg gammal ridskolehäst men proffs som hon nästan är fick hon den att gå i alla fall. På stranden galopperade vi för fullt och lämnade resten av gruppen långt efter oss.

När jag kommer hem till Stockholm ska jag bli ridtjej.

Måndagsbra

Vi hade en fin dag i går. Solen värmde på oss; Danne och Frida var ute på cykeltur, Jonas packade och jag var på mitt fjärde besök hos kiropraktorn. Sen körde jag för att hämta bilder hos Bridget som jobbar på svenska tidningen Vestkusten. Vi drack te och hade ett långt samtal om hur man bäst tar livet av sig.

Annars jobb och jobb, en av de ideella organisationerna är som vanligt sent ute och det innebär att jag måste göra saker jag egentligen varken har tid eller lust med just nu.

Sen middag på vårt kära Luna Park för förmodligen sista gången.

Gay Pride Parade

Förra året kom vi för sent men San Franciscos 37:e prideparad missade vi inte. Världens största om jag får gissa. Galet mycket folk, festyra längst hela Market och diverse lättklädda människor. Jag är glad att vi fick vara med.

Bakisbaseball

I svallvågorna av midsommarfesten gick vi på baseball och såg San Francisco Giants spöa New York Yankees. Jag gillar AT&T Park väldigt mycket, om spelet blir tråkigt kan man roa sig med att titta på båtarna i bukten. Och spelet var ganska tråkigt under långa perioder (vilket innebär, som Olle sade, att man blir helt exalterad de få gånger det händer något spännande). Plus att det blev förlängning så de spelade typ tre extra innings. Men nu förstår jag reglerna lite bättre och allt som allt var det ändå lite roligt även om matchen tog fyra och en halv timme. Och så fick vi ju gå hem glada och nöjda eftersom våra giganter vann.

Barry Bonds, han som slår, är Giants stora stjärna och i fjol slog han Babe Ruths gamla rekord på home runs. Dock är han hatad i resten av landet för de tror att han är dopad.

Midsommar i SF

Så har vi väl börjat återhämta oss från midsommarfesten/etnic party i fredags. Kära vänner bestående av sex svenskar och sex amerikaner hade knytkalas hos oss och Olle hade snickrat ihop ett långbord där vi alla rymdes. På sedvanligt svenskt manér satt vi ute och frös tills vi inte stod ut längre.

På buffébordet rymdes allt från sill, gravad lax, köttbullar och tunnbröd till ceasarsallad, polska piroger, ungersk korv, rödbetor, potatissallad och sweet corn från midwest.

Olle hade lyckats få med sig en burk surströmming och våra underbara amerikaner tvekade aldrig. Inte bara öppnade de burken med en svensk konservöppnare som de inte begrep hur den fungerade, de försökte filéa sina fiskar själva (även om jag tror att Olle till slut fick ta över) och åt klämma som riktiga norrlänningar. Inte tyckte de kanske att det var så gott - "it tastes like anchovies on steroids" som John sade - men de åt upp och klagade inte. Jag är så stolt över dem!

Resten av natten hade vi ståparty i köket och det hela var en riktigt fin midsommar! Om två år ska vi alla träffas åter i Kristina och Jasons stuga på Norröra för en äkta svensk midsommar.

Jonas och Olle har köpt elgitarrer

Shoppingkungen

Vi brukar ta med folk till Gilroy Premium Outlets. Den här gången stannade vi till på Denny´s för frukost. Efter ägg, bacon, sausage, hash browns och ett gäng pannkakor med lönnsirap var vi mätta och feta. Både Olle och Danne har slagit personligt viktrekord. Jag har en bit kvar men är på god väg i det här tempot.

Olle var kung på outleten och shoppade överlägset mest. Vi brukar bestämma att ingen får åka därifrån med mindre än fem påsar men det var bara Olle som lyckades handla så mycket. Shame on us.

Vinpremiär på Zeitgiest

Dannes första kväll här spenderade vi på Zeitgeist. Stället för de tuffa, trots detta är även mjukisar som vi välkomna. Här brukar vi lura turisterna att beställa vitt vin i baren. Inte bara serverar de inte vin utan bara öl och sprit men bartendrarna blir dessutom extremt förolämpade om någon frågar efter vin. I synnerhet vitt vin är väl kanske det fjolligaste som finns. I sedvanlig ordning skulle vi skojas med Danne, bara det att plötsligt säljer de vin! I tetra, med sugrör. Cheap Wine Snobs Rejoice.

Danne fick en salva av Jonas och Olle. Han blev jätteglad.

Gäst: Danne

Ännu ett tillskott, det blev en kille. Nu ska vi gå till Zeitgeist och dricka vitt vin. Danne är vår lilla muscle cub. Eller inte.

Roadtrip söderut

Vi drog neråt längst Highway 1, kustvägen. Vackert, vackert. Stannade till i Half Moon Bay, plockade snäckor på stranden. Drack kaffe i hamnen, kikade på båtar. Sen Santa Cruz, surfarstaden.

Flottig mat på uteservering och shopping i surfbutiker. Åtminstone för Olle. Söndag och stranden var överbefolkad med barnfamiljer och kitesurfare.

Vidare till lilla underbara Capitola där allting är litet och mysigt och lite i skuggan av Santa Cruz. Påminner om engelska kanalöarna tror jag och här är inte fancy utan bara trivsamt.

Vi flanerade längst piren där människor fiskade och vi fick en genomgång om vilka fiskar man kan tänkas få på kroken. Eftermiddagssolen och hänget var alldeles perfekt.

En liten gumma gick runt och vattnade i sin trädgård som var så fin, så fin.