Grattis Frida

I dag är det Fridas födelsedag och eftersom hon är ridtjej åkte vi ner till Half Moon Bay för att hyra hästar.

När vi kom till ranchen fick vi svara på många frågor om våra ridkunskaper. För Frida var detta inget problem men eftersom jag inte hade lust att skritta omkring med en ledare som håller i tyglarna fick jag improvisera lite. Mina fyra ridlektioner för sju år sedan blev till åtta för två år sedan. Oh ja, jag är van ryttare. Sen fnittrade vi.

Här kommer vi tillbaka från ridturen och ska sitta av. Vi red i en och en halv timme. Det hela var ett mycket märkligt arrangemang; utan vidare instruktioner sade de åt oss att börja rida. Frida och jag tog täten. Om det fanns en ledare som red med gruppen visste vi inte. Vilken väg vi skulle ta visste vi inte heller. Min häst blev jag i alla fall kär i, hon/han var pigg och glad men också lydig, mina moves funkade! Frida däremot hade en seg gammal ridskolehäst men proffs som hon nästan är fick hon den att gå i alla fall. På stranden galopperade vi för fullt och lämnade resten av gruppen långt efter oss.

När jag kommer hem till Stockholm ska jag bli ridtjej.