26 januari 2007

Inte på film utan på rikt

Sitter på Munin på väg till stan. En dam kliver på och är hyggligt förbannad. Hon diskuterar med chauffören och tycker att hon borde få en halvtimmes extra övergång eftersom hon väntat så länge på tåget. Han tvärnekar varpå hon håller ett tal för oss i vagnen närmast om hur kass Muni är och att chauffören är en jerk. Alla i vagnen blir engagerade och börjar diskutera ganska hetsigt huruvida lokaltrafiken fungerar dåligt eller bara halvdåligt (folk gillar väl Muni ungefär lika mycket som folk i Stockholm gillar SL, eller Connex eller Stockholmståg eller vilka det nu är), och om chauffören gjorde fel eller inte. Jag – generad och konflikträdd – höjer volymen på min iPod. När vi kommer till stan och kvinnan ska kliva av kommer chauffören ut ur sitt bås, ler och säger till kvinnan att hon ska få sin extra halvtimme, hon blir jätteglad, de kramas och alla applåderar.