Jag lär mig sticka. Har köpt mig en väldigt pedagogisk stickbok, dock inte tillräckligt pedagogisk visade det sig i skarpt läge. Jag fick hitta vägledning på annat sätt. Tack till Internet och tack i synnerhet till den amerikanska hemmafrun som lägger upp mycket metodiska stickvideos.På Knitlab här på Södermalm har de stickcafé på söndagar. Där sitter gamla gummor som gärna lär ungdomar som mig att sticka. Det låter utomordentligt, nu när man inte har någon mormor eller farmor kvar.
I stickbutiken undrade jag vad som är lättast att sticka. En halsduk skulle vara bäst att börja med. Så en halsduk stickar jag. I slätstickning. Varannan rad räta maskor, varannan rad aviga.
Aviga maskor är svåra. De är jättejättesvåra, tar lång tid, blir fluffiga. Och jag får ont i fingrarna. Kanske har jag lite feber också.
Men jag är nöjd över att syssla med handarbete. Det känns så extremt ojag. Och kanske får någon en alldeles särskilt kärleksfull julklapp i år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar