06 januari 2007

NHL-hockey we like

En av mina julklappar till Jonas var hockeybiljetter. Vårt lag är San José Sharks (SJ ligger en timme söder om SF och det är inte riktigt samma sak som att man skulle drömma om att hålla på Skellefteå AIK eller Modo om man bor i Umeå eftersom detta landet liksom är lite större) som vi såg möta Detroit Red Wings häromdagen. Jag var väl inte överdrivet peppad eftersom jag är rätt ointresserad av hockey men det var riktigt, riktigt kul. Vi hade också fina platser som gjorde att man verkligen såg och kände vad som hände nere på isen.

Amerikanernas sportintresse är nära förbundet med mat och dryck. Således fanns det ett otal snabbmatsrestauranger på arenan samt popcorn, nachos, pretzels, öl, vin och drinkar till försäljning. Det kan jag gärna vänja mig vid. Galet snygg arena har dom också.

Eftersom vi först och främst är svenskar hejade vi på Detroit som är ett riktigt svensklag med spelare som Henrik Zetterberg, Nicklas Lidström, Mikael Samuelsson, Tomas Holmström, Johan Franzén, Andreas Lilja och Niklas Kronvall. Namn som till och med jag kände till innan, trots mitt aktiva sportointresse. Detroit inledde storartat och ledde med 3-0. Slutligen vann dock Sharks med 9-4. Mitt i matchen ville jag byta lag för det verkade roligare att hålla på Sharks men det kändes inte bra att byta mitt i matchen och vara en medgångsmänniska.

Ur en stor hajkäft kom småhajarna. Temasången är förstås ledmotivet till "Hajen" - dömdömdömdömdömdömdömdöm varpå alla gör hajrörelserna á la Å pappa haj dödödödödö... sweet.

Zäta under uppvärmingen. Jag blev alldeles exalterad med nykameran och alla svenska hockeyspelare.

Här gjorde hajarna 6-3 och matchen kändes inte så spännande längre.