Det är synd om mig

Åh, vilken surdag jag har haft i dag. Skickade äntligen kammarens nyhetsbrev till tryckeriet sent i natt efter en ganska jobbig process. På förmiddagen ringde en av traineerna som hade kommit på att vi skulle ha med ytterligare en annons plus att det behövdes göras en ändring i en annan annons. Så det fixade jag och skickade igen. Inga större problem för tryckeriet förutom en liten extrakostnad. Men eftersom jag saknade originalformatet till en av annonserna skulle den bli blurrig i tryck visade det sig så jag jagade den förra ad:n utan resultat och fick istället sätta mig och göra om annonsen från scratch. Och så var det hit och dit hela dagen; filer som inte kunde öppnas, lösningar som inte fungerade och så vidare. Men till slut blev allt bra och söta Sudhir och Emilia levererade personligen över blue linen (provtrycket) till mig här så att jag kan godkänna den innan tidningen trycks i morgon bitti. Och förhoppningsvis kan hela upplagan levereras till kammaren på onsdag vilket innebär att medlemmarna får den senast fredag vilket är helt nödvändigt eftersom tidningen innehåller valartiklar som känns rätt inaktuella EFTER valet.

För att sura vidare då: Nu har jag skitont i ryggen efter för mycket datorarbete i konstiga ställningar och efter att ha dammsugit med dammsugaren DIRT DEVIL (och ja, den är en djävul). Jag fattar inte varför det här landet är så underutvecklat när det gäller vissa saker. Typ att man handlar med check och faxar saker. Eller att dammsugarna är så extremt stora och klumpiga. Jag förstår att det behövs rejäla grejor när man ska dammsuga tjocka heltäckningsmattor. Men det borde ju kunna funka ungefär som med datorer och mobiltelefoner som kan ha värsta minnet trots att dom är pyttesmå. Eller?

En kul sak händer i kväll i varje fall: Anna och Niklas kommer och hälsar på. Det ser jag fram emot!