Tips från coachen

"Är det inte märkligt att när du har en deadline, ett definitivt slutdatum, när något ska vara klart så är vi kapabla att åstadkomma precis vad som helst, medan de flesta skjuter och skjuter och skjuter allt på framtiden."

Säger framgångscoachen Hans Thörn appropå att fånga dagen. Varje dag. "Tänk på att det är ditt liv, och ingen annans, så det är du som har ansvaret för att förverkliga det, och ingen annan."

Ofta kräks jag lite åt klyschorna och alla käcka utrop. Samtidigt inser jag att det stämmer. Tänk om jag alltid levde som om jag hade en deadline. Eftersom det i princip bara är då jag får något gjort så inte bara skulle jag vara extremt produktiv utan jag skulle verkligen göra allt där där som jag nu planerar att göra "sen". För vem vet hur lång tid man egentligen har på sig?

Vill vill vill!

Under hösten har jag haft tid men inte pengar. Nu har jag mer pengar men inte så mycket tid. Samtidigt planerar vi resor.

1. Amsterdam. Behöver inte bli dyrt, inte heller ta så mycket tid i anspråk.
2. New York. Inte dyrt om man får tag i ett bra erbjudande. Kan klaras av på en långweekend. Stålarna kommer dock att rulla eftersom shopping är huvudsyftet. Men med tanke på att allt där är mycket billigare än i Sverige så TJÄNAR man ju pengar på att åka dit...
3. New York/San Francisco. Kombinationsresa under påsken. Lockande men flera månader kvar till påsk!
4. Alperna. Kompisarna lobbar stenhårt för detta alternativ och eftersom jag inte åkt skidor på tre år skulle det vara ett härligt nöje.

Dessutom säljer Flynordic resor till alla möjliga europeiska storstäder för endast 199:- om man bokar innan den 20 januari. Hysteriskt billigt - förutsatt att man får tag i just en sådan biljett. Och så vill jag hälsa på Misa i Malmö. Måste hända snart.

I slutändan blir det väl ingenting av någonting.

Uppmuntran för en tråkig dag

Regnet har öst ner hela dagen. Detta liknar mer en vinterdag i San Francisco än i Stockholm, alternativt har jag blivit senil eller förträngt. Och i unga år pulsade man i djupsnö till skolan och det var alltid minst 25 grader kallt. Från november till april. Jodå.

För att göra en tråkig dag lite roligare ska jag sammanstråla med Jenny på Southside. Och vips fick jag en anledning att duscha och piffa och byta om från myskläder och duntofflor.

Här hittade jag ett ganska roligt test. Jag blev "Wild Cat". Och hurra - så lyckades jag klura ut hur jag får länken att öppnas i ett nytt fönster (eller klura... snarare googla kanske...).

Gmail Chat - "21st Century Boy"

Satt i lung och ro och kollade min e-mail på Gmail får ett par dagar sedan då det plötslig plingade till i datorn, och samtidigt kommer det upp en ruta där det står;
-Yo Jonas!
Jag fattar ingenting och ropar på Tina;
-Vad händer?! En ruta poppade upp på skärmen"
Tina kommer, kollar och säger snabbt;
-Det där är Gmail chat och det är vår SF kompis John (Igaz)
som vill chatta.
Mäkta förvånad hasplar jag ur mig;
-Har Gmail chat?!
-Visste du inte det säger Tina. Det är bara att skriva och börja chatta forsätter hon.
Så, jag fattar som vanligt snabbt(!) och skriver ett svar till John där jag mer eller mindre drar samma sak som för Tina. Som svar från John får jag
-Now you have joined the 21st Century.
Vi chattar ett tag och jag påpekar att vi chattar som två tonåringar, jag 40, John 55...och sedan dess har vi faktiskt chattat en gång till och jag har i Marc Bolans anda tagit mig onlinenamnet "21st Century Boy"
What can I say except amazing!

Fröken sjukling

Förbannade Umeåbaciller - i snart två veckor har jag varit dålig. Att lägga på minnet: uppsök aldrig vårdcentralen på en måndag. Två timmar i deprimerande miljö och en luft tung av andras bassilusker. Jag går kvar hos min gamla husläkare i Vasastan och hon måste vara den populäraste läkaren i stan. När jag till slut kom in stenvägrade jag när hon ville sticka ner träspateln i halsen på mig. Jag fattar inte att någon klarar det. Det var hur som helst inte halsfluss (ja, det gick att titta i min hals utan träspatel) men bihåleinflammation så jag gick därifrån med dubbel dos penicillin så nu jävlar finns det hopp!

Fröken guldfot

Gulddojjorna är här. Tullen tog god tid på sig. Och högt pris - 615 kronor fick jag snällt betala för att hämta ut paketet. Men dom passar! Och jag tror att jag tycker att dom är snygga. Postkillen tipsade mig om att beställa från England i stället, nu när pundet är förhållandevis billigt. På handel inom EU slipper man moms och tullavgifter, sade han. Måste kolla om det stämmer. Tyvärr finns inte Steve Madden i England men det finns säkert mycket annat roligt att beställa därifrån.

God fortsättning

Det är ett tag sedan men vi har haft fullt upp med julfirande och annat trevligt. Det snöar i Stockholm i dag, stora snöflingor som inte blir till slask och det är hur vackert som helst. Dock är jag sjuk och bör hålla mig inomhus. Jobba hemifrån kan jag göra trots allt. Jonas är ledig och hänger på stan. Det var allt för nu.

Popkyrkan

Möjligen inspirerad av ljussättningen på Hötorgsskraporna poppar nu Högalidskyrkan till sig. Klockan lyser skiftande i blått, rött, gult, lila. Det ser mest läskigt ut och jag trodde ett tag att jag hallucinerade.

Till Jacal

Tyvärr gör det sig inte så bra mot böckerna, men det är enda stället vi kan ha det på. Tåget och andra varianter med renar, tomtar, snögubbar och så vidare hittas billigast på Target. To die for...

Men kom igen...

CSN - inte vet jag var de hittar sina handläggare. Jag blev ombedd att skicka in kompletterande uppgifter som ska visa att jag inte hade någon inkomst under 2006. Efter att ha ringt och fått reda på exakt vad det är CSN behöver skickade jag in uppgifterna. Sen kom beslutet - jag fick avslag. Eftersom det är ett felaktigt beslut ringde jag upp CSN och fick tala med tre olika handläggare som inte heller förstod beslutsgrunderna. Någon lovade att undersöka saken och återkomma. I dag ringde jag igen, eftersom ingen hade återkommit. Talade med två handläggare som menade att jag ju kan överklaga beslutet. Jag ville dock prata med den handläggare som hade fattat beslutet först, och efter några felkopplingar fick jag skott på honom.

- Öh... öh... ja... du har fått avslag för att din komplettering inte är tillräcklig.
- Jag har skickat in papper från IRS (skattemyndigheten) som visar att min sambo är den ende som hade inkomst i hushållet. Dessutom har jag skickat in en kopia på mitt visum samt en förklaring som tydligt visar att jag inte får arbeta i USA med denna typ av visum.

Det var tyst i luren i kanske trettio sekunder och jag trodde att linjen hade brutits. Men han var kvar.

- Öh... ja... öh... jag får kanske titta på det här en gång till och återkomma till dig.
- Bra idé, gör det. Jag vill gärna ha det här avklarat innan jul.

En timme senare ringde han. Beslutet är ändrat, jag fick bifall och slipper betala på min studieskuld under 2008. Fint nog. Men om handläggaren vore läskunnig alternativt förstod engelska skulle vi båda ha kunnat spara en hel del tid.

Vad hände?

Det är julafton om en vecka och vi har inte ens hunnit julpynta (för att inte nämna köpa julklappar). Helt olönt att göra det nu. Vårt glänsande amerikanska lamptåg har vi dock ställt fram. Lördagsgästerna var fundersamma till en början men när de gick hem var de övertygade om att tåg is the shit.

Veckobokslut

Så var det slutet på en väldigt trevlig helg. I går släktträff på Skansen - Jonas kusiner plus respektive plus barn - innehållandes julmarknad, kallt kallt kallt för oss som inte klär oss trots rötterna i nordlandet, ett flertal fikan med glögg och lussebullar, älgklämma utomhus, mer glögg, pepparkakor och lotter utan vinst. Vidare hem till oss i finlexusen via köerna på Strandvägen. Mer glögg, sen spagetti och köttfärssås, Ben & Jerry´s samt extremt trevligt umgänge. När gästerna åkt hem tog vi bussen till Danne och Frida för lite TP. Första omgången var jämn innan Danne och Jonas till slut segrade. I andra omgången ledde de stort innan vi till slut smög om och vann. Skön seger.

I kväll har vi träffat vår SF-kompis Shasha. Han är i Sverige för första gången och det var rätt surrealistiskt att träffa någon därifrån här, i vårt ny-gamla sammanhang. Men mycket trevligt. Vi tog drinkar på Gondolen och klassisk svensk husmanskost på Pelikan. Han gillade och jag inser att jag gillar Pelikan så pass mycket att det skulle kunna bli min nya stamkrog (precis som att jag hade en gammal). Hur som helst har jag knappt pratat engelska sedan jag kom hem från SF men jag inser att språkkunskaperna fortfarande sitter kvar. Nice.

Länge leve e-handel

Jag planerar att handla alla julklappar online. City är nerlusat med stressade stockholmare och tillresta julklappsshoppare. Nej tack. Jag går i IRL-ide och kommer inte fram igen förrän i mitten av januari eller när rean nu är över.

Härom dagen gjorde jag många saker samtidigt och plötsligt hade jag beställt ett par guldboots från Steve Madden. I skoshoppareuforin glömde jag bort att man måste betala tullavgifter plus moms på alla importvaror med ett värde över 500 (typ, skorna kostar i alla fall mer). Det blir lite dyrare än jag hade tänkt mig.

Kan man hoppas på att de inte hinner kolla upp alla paket som skickas inför julen, alternativt att de är extra snälla efter alla pepparkakor?

Sist men inte minst kan man ju hoppas att skorna passar tjejen med världens kinkigaste fötter.

Happy Sankta Lucia

SF-längtanen är fortfarande kvar. Inte blir det bättre av att jag hela tiden får mail av SWEA-polers som berättar att de saknar mig och undrar när jag kommer tillbaka. I dagens mailskörd också ett Happy Sankta Lucia-mail från John:

Hi Jonas & Tina,

Wishing you a Sankta Lucia, and an auspicious start to the Holiday Season - we all miss the two of you and frequently bemoan your departure as we toast you in absentia at the Attic.

Best wishes,
John

Borta bra men hemma bäst??

Jag har haft en saknad efter San Francisco på senaste tiden. Det var så fint att bo där. Förutom staden, människorna, atmosfären saknar jag också mer materiella saker. Ben & Jerry´s Brownie Batter-glass till exempel. Eller den med vanlig kaksmet i. Finns dessa i Sverige? Har inte hittat. Jag har också insett att mina specialhudvårdsprodukter (ja, de som ger mig min lena persikohy) kostar sextonhundra spänn här och typ sjuhundra där. Äre nån som ska dit snart? En ny laptop är också cirka halva priset. Ur det perspektivet är det ju bättre att resa till NY och få lite kul samtidigt.

Lokalpatriotism

Minsann vann inte Umeå tävlingen om Monopol. Umeå ersätter Norrmalmstorg som dyraste gata i den nya upplagan av spelet. Mycket förvånande - jag har aldrig tyckt att umebor är särskilt lokalpatriotiska. Men tydligen ändå. Tur i alla fall att inte Schälläääfte (eller schtaaan som man säger i inlandet) vann.

Rubriktorka

Jag är ruskigt otaggad att blogga nu för tiden, kanske det märks. När jag har redigerat bilderna ska jag lägga upp lite från Jonas & Johans 40-årsfest på dagis.

Annars då? Jonas är stjärna på sitt jobb, jag börjar mitt på måndag. Efter en rätt trög höst kom ketchupeffekten och jag fick två lockande jobberbjudanden på en och samma gång. Häromdagen ringde de dessutom från Regeringskansliet där jag var på intervju för flera månader sedan. Den gången gick tjänsten till en intern sökande men nu hade de en ny tjänst och mig i åtanke.

I morgon ska jag till Vaxholm och hälsa på en gammal kollega, förutsatt att jag är frisk. Mår nämligen rätt så risigt i dag och det är mycket synd om mig.

Like A Real American...!

Tina har bilvit erbjuden och tackat ja till ett jobb som omvärdsanalytiker på företaget Företag och Framtid. En helt ny inriktning på karriären och något som hon aldrig gjort förr. Men en orädd attityd kastar sig Tina över denna utmaning med liv och lust.

GO TINA GO!

Here we go again

Jag har ansökt om att få årsbeloppet till CSN nedsatt år 2008 eftersom jag inte hade någon inkomst år 2006. Det ska jag nu bevisa genom att skicka in intyg från IRS (skattemyndigheten i USA). Problemet är bara att jag inte finns med i rullarna just därför att jag inte har haft någon inkomst. Moment 22 alltså. Däremot kan jag skicka in en kopia på mitt visum, där det framgår att jag inte får arbeta med just detta visum. Det hade varit perfekt, om jag inte hade tappat bort mitt pass dårå.

Istället ringer jag till amerikanska ambassaden i Stockholm och hoppas att de kan skaffa fram en kopia på mitt visum. Men eftersom det är Thanksgiving i USA är de lediga. De har ledigt alla amerikanska helgdagar OCH alla svenska! Där skulle man jobba.

Mer 40-årsfirande

Jonas kompisar och familj i Umeå ville gärna fira honom så de flög upp honom för lite överraskningar. Att vi skulle resa någonstans fick han veta på eftermiddagen. Då han vet att jag inte har något pass (det lallar väl runt någon idiot i USA på mitt visum just nu) förstod han nog att det var till Umeå vi skulle men han var finkänslig och höll tyst. Han hade fått order om att ta med sig sin elgitarr och på flyget hade han fint musikersällskap av Andreas Johnson (pytteliten och snygg), fjolårets Idolvinnar-Markus (finnig hårdrockare) och Jerry Williams bland ett helt gäng andra musiker (som alla tydligen skulle till Skellefteå i slutändan). Hemma hos Ullis och Olle fick han ett glas och order om att gå upp till Olles pojkrum på garagevinden. Där väntade killkompisar och pokerspel.

På lördagen drog vi tjejer till IKSU Spa och killarna fick skjuta pistol på polisens skjutbana med Olle A som befäl. Spa var mysigt men vi hade nog alla hellre varit med på skjutbanan. Sen lekte de rockband i replokalen och övade in några låtar som Jonas trodde de skulle uppträda med på Scharinska senare på kvällen. Under tiden riggade vi kvarterslokalen. Inte den snyggaste lokal jag har sett men med väldigt många värmeljus och hejdlöst trevliga människor blev det riktigt mysigt. Senare gick vi hem till Ullis och Olle för fortsättning med lekar och drinkar. Jonas lag vann (sååå riggat).







Klockan halv fem på natten. Så tyst och stilla det var.