Min lista

Pluspoäng för Sverige:
- Familjen och de nära vännerna finns där
- Jag kan jobba (om någon vill ha mig)
- Det kan snöa om vintern (även i Sthlm)
- Jag förstår språket och systemet förhållandevis väl
- Jag får rösta
- Anställningstryggheten och det sociala skyddsnätet
- Allemansrätten
- Grovt bröd finns kan hittas i minsta lilla närbutik
- Man fettar inte lika lätt

Pluspoäng för USA (SF)
- Den avspända attityden
- Man får se ut som man vill, vara som man vill, gå som man vill
- Drivet, den amerikanska företagsamheten och framåtandan
- Avsaknaden av Jantelag
- Jag inbillar mig att någon skulle gripa in om jag blev överfallen
- Servicenivån som är skyhögt över den svenska
- Det är billigt med tjänster såsom kemtvätt, biltvätt, skomakare osv.
- Närmare till spännande länder som jag inte upptäckt ännu
- Stockholm är jättevackert men SF är kanske strået vassare ändå
- Jag har ett kontaktnät bättre och bredare än jag skapat mig under 34 år i Sverige
- Cinnamonrolls på Cinnabon

Min kompis Jennys lista

Bra saker med att flytta till Stockholm:
- Jag bor här
- Tony bor här
- Här är vackert
- Här får man jobba utan konstiga krav från immigrationsmyndigheterna
- Det är nästan aldrig dimma
- Här är alla snälla på insidan (men kanske inte på utsidan, det är amerikanarna bättre på)
- Här har man Riktiga Vänner
- Här finns Gerdas
- Här finns en skärgård
- Här är inte Bush president
- Här är det snö ibland
- Luften är bättre
- Det är inte så jobbiga backar att cykla uppför
- Man förstår sig på sjukvården, och behöver inte ringa miljoner gånger för att ens få prata med nån om man inte har sitt försäkringsnummer
- Här får man åka på pick-nick i motorbåten
- Vi krigar inte mot Irak – eller nån annan heller för den delen
- Här kan man plocka lingon och blåbär i skogen alldeles gratis
- Här är det ljust hela tiden på sommaren
- Här är killarna snyggast
- Det finns inte så många uteliggare
- Här hittar man överallt
- Här är det nära till Europa, så man får många landspoäng utan att behöva åka så långt
- Här får man äta sill och nubbe. Och knäckebröd, rädisor, kaviar, filmjölk, mörkt bröd och messmör.

Dåliga saker med att flytta till Stockholm:
- Man kan inte bjuda resande kompisar på gratisboende.
- Man blir inte bättre på engelska
- Öhhhh…. Man får mindre portioner på restaurangen
- Sen kom jag inte på nåt mer…

Dagen har börjat skitdåligt men jag är på gott humör ändå

1. Kliver upp tidigt, samtidigt som Jonas = morgonbråk

2. Cyklar till Kinko´s för att printa ut 400 inbjudningar till SWEA-party. Men den färgskrivare som fungerade fint i går har plötsligt gått sönder och de väntar på reservdelar. Cyklar med livet som insats efter Market Street tillsammans med cykelgänget (läs: grabbarna med racercyklar som inte räds något = det går undan) och in på det andra Kinko´s. Gullig liten tjej låter mig provprinta gratis men kvaliteten blir sämre än på det första Kinko´s och det kan jag inte acceptera. Inga inbjudningar i dag alltså. Cyklar hemåt.

3. Mitt i den sista branta uppförsbacken kör en bil upp bredvid mig och vill ha vägbeskrivning = jag tvingas cykla brant och prata samtidigt.

Nu kan det bara bli bättre.

Poff!

Bruno är från Mexico City och slog hål på två myter om Mexico i går:

1. Man äter inte burritos i Mexico
2. Man shottar inte tequila i Mexico

Tequila ska lagras, gärna i 100 år eller så. Bruno serverade sin tequila (han hade ett okänt antal sorter i barskåpet och ville gärna sprätta sin 100-åriga men jag och Jonas övertygade honom att låta bli) i ett litet snapsglas tillsammans med ett litet snapsglas kryddad tomatjuice. Så varvade vi en liten sipp tequila med en liten sipp tomatjuice. Gott kanske jag inte tyckte att det var men klart drickbart och oändligt mycket bättre än all den tequila jag smakat tidigare.

Mikroklimat

Vi hälsade på Irmarie och Bruno i Palo Alto i går. "Ta med er badkläder så kan vi ligga vid poolen", sade Irmarie i telefon på morgonen. Vi var skeptiska.

Men mycket riktigt, 35 minuter söderut var klimatet ett annat.
I solglasögon och flipflop strosade vi runt i lilla söta Palo Alto, tittade till universitetet i Stanford där Bruno läser medicin och där de gamla polarna Wallenberg och Auguste Rodin lämnat spår efter sig.

Coi is my new toy

Vi har precis kommit hem från Coi och jag har aldrig någonsin ätit så många rätter eller så dyrt i hela mitt liv.

Men nu är det faktiskt så att vi har ettårig bröllopsdag i dag, något jag totalt glömt men Jonas kom ihåg.

Det hela var en upplevelse. Coi är en av San Franciscos absolut bästa restauranger och då har vi ändå en del att välja på. Konstigt nog ligger det mitt i porrkvarteren i North Beach. Hur som helst, vi kom dit och alla var otroligt välkomnande, ingen som frågade om vi hade reserverat utan de fick oss att känna oss som att de visste precis vilka vi var.

Innan vi fick vår amuse bouche var säkert fem olika personer fram och hälsade; det var hovmästaren, servitören, sommelieren och så vidare.

Vi valde 11-rätters avsmakningsmenyn med tillhörande dryckespaket. Maten var väldigt fint presenterad, drycken passande och servicen enastående. Men trots allt var jag något mer hänförd efter att ha ätit på Lux på Lilla Essingen. Jonas däremot tycker att Aqua klår allt.

Jaja, till syvende och sist är vi ändå väldigt nöjda med kvällen. Och fattiga.

Handelsfolket

Davids brorsa har köpt ett hus i Skagen. Han är dansk såklart - det är bara danskar som får köpa (de är rasister hela bunten, det visste vi ju sen förut. Utlänningar? Hit? Nej, fy for faen). I alla fall, Davids brorsa köpte huset för fem miljoner sköna danska, renoverade för åtta (då snackar vi inte IKEA utan Boffi, Gaggenau och möbler av klassisk dansk design), delade upp huset i två, sålde ena till AP Möllers dotter för 11.5 mille. Fick sin egen boning nästan gratis alltså, med Skagenmått mätt.

- Åh, Skagen, dit har jag alltid velat åka, hyr han ut? frågade jag David.
- Jadå. För 35 000 i veckan.

Eftersom vi känner David funderar vi på att helt enkelt åka dit och våldgästa. Danskar älskar ju svenskar...

Hyppo?

Jag tror jag har en släng av pollenallergi. Light, alltså. Tät i näsan och det kliar och jag är hemskt trött. Det är visst pollensäsong nu.

En gång gjorde jag ett allergitest. Det visade sig att jag hade gräspollenallergi. Jag antar att det är något man har på sommaren men jag var tät i näsan året om så jag antog att det inte var relaterat.

Vid ett samtal med min husläkare gick vi igenom alla mediciner som hon hade skrivit ut till mig. "Vi måste ta bort några, det här ser inte bra ut". Så rabblade hon upp allihopa och hälften hade jag inte en aning om vad det var för.
- Så har vi Otrivin.
- Otrivin? Vad är det för?
- Det är för din allergi.
- Jag har ingen allergi. Ta bort den.

Men lite pollenallergi kanske. Vad säger syster Sophia?

Hundpanik

Kristina åkte iväg och lämnade Gracie hos mig i butiken. Gracie är Jasons älskade hund. Men rätt som det var, var hundrackarn borta. Ut på gatan sprang jag, men ingenstans var hon. De som satt och fikade några dörrar bort pekade i den riktning de sett henne springa. Jag sprang efter, men ingenstans var hon. Några andra sade att hon hade sprungit in i coffeeshopen. Jag sprang in, men ingenstans var hon. Killarna i coffeeshopen sade att hon hade sprungit rakt igenom och ut på baksidan. Jag sprang ut - och där var hon! Fullkomligt rosenrasande släpade jag henne tillbaka i halsbandet. Resten av dagen låg hon tyst och timid på mattan.

Gatan där butiken ligger är väldigt trafikerad och jag hann inte ens reflektera över att jag lämnade butiken helt obemannad. Allt jag kunde tänka på var att Gracie kanske sprungit ut i vägen och blivit överkörd.

Förra sommaren tappade jag bort ett barn. På något sätt känns det ändå mindre dåligt att tappa bort en hund.

Skumbag

Plötsligt 12 grader = dimman har dragit in över stan.

Annars sitter jag mest och är upprörd över en person här i svenskkolonin som är riktigt duktig på att uttnyttja folk. Han har en gång i tiden försökt få mig att göra ett jobb för honom. I utbyte skulle han berätta för mig om en viss typ av visum, något jag lätt hade klarat av att hitta information om på egen hand. Tack men nej tack. Nu har jag fått veta att en annan, nyhitkommen tjej jobbar helt gratis för honom.

Det är en sak att jobba för ideella organisationer utan ersättning - det ligger liksom i sakens natur - men att jobba gratis för någon som har ett vinstdrivande företag men som är för sjukt jävla snål är bara för mycket. Att han dessutom är en av de snackigare och sliskare personerna jag har träffat gör inte saken bättre. Idiot.

Lovely!

Klockan är tjugo över nio på morgonen och det är 25 grader varmt. San Francisco kan om hon vill.

Rapport från verkligheten

Hela livet tycks för tillfället bestå av att duscha, välja kläder och sminka mig. Nu är jag ganska ordentligt less på att vara social över huvud taget.

Helgen var fin, om än intensiv. Ett sextimmars styrelsemöte på lördagen, på kvällen 40-årsfest på Golden Gate Yacht Club. Två tvillingar fyllde år och det var trevligt att de bjöd oss eftersom vi inte känner dem särskilt väl men det medförde ångest över vad jag skulle ha på mig på denna tillställning. Valde ut litet gammalt ur garderoben, det blev väldigt bra och festen var mycket lyckad, dansade för första gången på länge och gud vad roligt det är! Ingen bild tyvärr för kameran glömde jag där så den har numera Emmett, min bordskavaljer.

På söndagen skulle vi väl helst bara ha haft en tv-dag i soffan men Maria tog examen från sin juristpåbyggnadsutbildning och det ville vi såklart inte missa. Det hela var mycket pampigt och väldigt amerikanskt. I två timmar hörde vi på tal och fick se alla avgångselever komma upp på scenen och hämta sina skynken (band? banderoller?) som de hänger över capen. Mössor hade de allihopa och jag hade hoppats att de skulle slänga upp dem i luften som man ser på film men det hände inte.

Sen gick vi till Le Colonial (ja, Jessica, jag tänkte på dig!) och åt väldigt, väldigt god vietnamesisk mat.

I dag har jag åkt omkring med Maria, hon flyttar hem i morgon och hade en del att fixa och visst är det otroligt trist när alla fina människor som jag tycker om flyttar hem. I kväll har jag varit på Hilton i deras skybar med alla Sweorna på vårmiddag. Det är tradition att man ska ha hatt men jag hade ingen så självaste hatt-Swean Lisa tryckte på mig en vit sjömanshatt som jag fick gå runt i. "Vad är det här för söt liten sjöman, vilket skepp seglar du på?!" fick jag höra några gånger under kvällen. Vad gör man inte för sakens skull.

Jag och Mina Nya Solglasögon

Var inne på banken härom dagen och hade på mig mina nya coola rock & roll solglasögon. För att inte verka allt för dryg tog jag av mig dem. Bankkillen sa då "snygga solglasögon, vad är det för text som står på dem?" Jag sa genast "Fuck you".

Det står faktiskt så!

A Jessica Simpson Moment!

För ett par dagar sedan hade vi ett Jessica Simpson moment à la Chicken of the sea. För alla er som inte vet vad det innebär kolla först in denna videolänk innan ni forsätter läsa för att förstå det komiska.

Alltså, trött och hungrig gick jag och köpte lite mat och bla Buffalo Wings. När vi sitter och äter säger jag att det var lite annorlunda wings eftersom det var gjorda på (kyckling)lår i stället för vingarna. Jag möts av ett förvånat ansiktsuttryck från Tinas sida och därefter säger hon "Är Buffalo Wings gjorda av kyckling...?" Sedan fortsätter det mer eller mindre som i videoklippet.

I don't think I need to say any more.

You look like a kid..!

För att bejaka en eventuell kommande 40-årskris var jag och kollade in en Harley idag. Började prata med en av försäljarna och kom då in på hur gammal jag var. Då jag sa 39, sa han "You must be joking. Lucky you, you look like a kid..!" Alltså, det verkar inte finnas någon anledning till bejaka någon 40-årskris,... men va f...n det är ju rätt kul, så jag tar det säkra före och fortsätter.

Sååå glömsk

Jag beställde tid hos frissan för ett tag sedan. Vidal Sassoon igen, jag var ju faktiskt nöjd efter den förra klippningen där och ville väldigt gärna ha samma frisör. Problemet var att jag inte mindes vad hon hette. Top stylist var hon i alla fall. Jaså, Carrie kanske? Eller Amy? Ja, Amy var det nog. Amy blir bra.

Så fick jag en tid i dag. Satte mig på väntstolen och spanade efter min frisör. Då hör jag hur tjejen som väntar bredvid mig säger till receptionisten att hon har en tid hos Nicole. Fan! Nicole var det ju! Inte Amy.

Sen kom en kille fram och frågade mig om jag hade tid hos Nicole. JAAA, ville jag skrika. Men hon bredvid var på hugget och svarade att det var HON som hade en tid hos Nicole. Så jag fick Amy i alla fall. Men det blev okej. Tror jag. Får se i morgon när jag ska piffa.

Ostronfrosseri

I gar var jag med nagra jobbarkompisar pa Hog Island Oyster Company Bar for lite afterwork. Varje mandag och torsdag har det happy hour pa ostron och dryck vilket innebar att man kan frossa i ostron utan att det kostar skjortan och i detta fall blev det lite drygt tva dussin ostron var...!

Morgontröttast

Jag önskar att jag kunde få sova ut i morgon. Tyvärr har något ljushuvud hittat på att vi ska ha styrelsemöte borta i tjottahejti klockan nio. NIO! På en lördagsmorgon. Jag finner inga ord för detta spektakel.

För övrigt lyssnar jag på Lars Winnerbäck och det är ju riktigt trevligt. Har aldrig riktigt upptäckt honom men han känns väldigt somrig. Hade ett litet sug att se honom i Visby förra sommaren men det kostade typ 350 spänn vilket jag tycker är löjligt mycket för en svensk artist. Hybris?

Oslagbar solnedgång

Vaknar upp trött som en säl. För många sena nätter, för många tidiga mornar.

Häromdagen var jag och SWEA-tjejerna på Top of the Mark, skybaren på InterContinental Mark Hopkins Hotel. Ligger högt och vackert och pampigt på Nob Hill. Jag var någon slags organisatör för denna kväll och kom därför tidigt. Servitören gillade och bestämde sig för att jag skulle få ett solnedgångsbord. Oh ja tack. Och vad kan man säga mer än att solnedgången över Golden Gate Bridge kanske är en av de snyggaste man kan se.

Moi?!

Om man söker på "lyxhustru i usa" får man upp vår blogg som nummer två på träfflistan. Någon på Kanarieöarna har nämligen hittat hit på den sökningen. Min idé om en lyxhustru är någon som sminkar sig (absolut varje dag och förmodligen innan frukost), har tjusiga välmanikyrerade naglar, dricker martinis i Gucciglajjor på långlunch med sina lyxhustrukompisar, ägnar sig åt välgörenhet (åtminstone om de bor i USA), har en pimpinett liten hund i sin Pradaväska, kör en Merca Convertible. Ungefär så.

Alltså går jag fetbort. Tack för det. Tack.

Efter det här inlägget blir vi förmodligen nummer ett på träfflistan.