Kul på Konsum

Jag vet inte riktigt vad de håller på med på Konsum på Zinken - ombyggnaden har pågått i månader och ska inte vara färdig än på ett tag. Men förhoppningsvis blir det bra sedan och då tänker jag handla där eftersom jag såg på tv-reklam att Konsum har det största utbudet av ekologiska produkter. Och sådan är ju jag nu, ekologisk.

Vårt Konsum i alla fall brukar ha stans längsta köer. Det behöver inte vara mycket folk i affären men kö är det alltid. Därför undviker jag oftast. Men nu har de nytt system där man är sin egen kassörska. Jag testade i dag och det var grymt eftersom jag är så snabb av mig. Roligt var det också, att själv scanna EAN-kod och väga varor. Faktiskt! Jag tror stenhårt på Konsum Zinken i fortsättningen.

Som sommaren

Äntligen en solig kväll och sex luftballonger utanför vårt fönster.

Men åh, Apple!

För ett halvår sedan köpte jag en ny iPod nano. Tyvärr har de gjort om den några svängar sedan originalversionen kom så denna var liten och tjock i osnygga färger. Men jag var helt enkelt tvungen att köpa en ändå eftersom batteriet i min gamla var så gott som uttjänt. Någon större kärlek till den nya har jag dock aldrig känt.

Och nu! Nu minsann kommer de nya, superfina iPodsen! Tillbaka till originalformatet, det som ligger så bra i handen. I en massa vackra färger man kan välja mellan!

Någon som vill köpa nästan oanvänd liten tjockis-iPod?

Mmmm

Hallonsmoothie... gott, gott, gott, funkar fint. Morgonpigg verkar jag ha blivit av detox. Vaknade klockan åtta i morse - lördag morgon - och kunde omöjligen somna om.

Nej, om man skulle ta en powerwalk i det halvtrista helgråa vädret.

För övrigt lever jag hälsosammare än jag någonsin har gjort. Viktkurvan pekar dock uppåt. Detox är ingen diet men något kan jag väl få för att jag uthärdar?!

Dagens gnäll

Jag hade väl hoppats att bli superpigg och glad av att detoxa. Någon nytta måste det ju göra när det nu är så tråkigt, menar jag. Men inga sådana kickar. Bara jag som går till affären och handlar för flera hundra kronor nästan varje dag. Tålamod it is. Tåååålamooood.

Faktiskt är det så att jag är väldigt uttråkad eftersom jag inte har något jobb. Just nu är jag verkligen hemmafru, vars tankar hela tiden handlar om vad jag ska äta, sedan gå och handla och så laga. Roligare kunde man ju ha det.

Och just det, den där skatteåterbäringen hade såklart redan kommit, i början av augusti utan att jag hade märkt det.

Regn, rusk och detox

I dag är det tredje dagen på detoxmånaden. I korta drag innebär det ett totalt no-no för koffein, nikotin, alkohol, mejeriprodukter, kött och i stället massor med frukt och grönsaker, fisk och kyckling, helst organiskt/ekologiskt/biodynamiskt (jag har aldrig fattat skillnaden). Plus massor med vatten. Så är det tänkt att jag ska bli hel och ren på en månad, att låta kroppen få vila från gifter. Som en kickstart på mitt nya, hälsosamma liv.

Jag skulle behöva gå ut men avvaktar regnet en aning. Kanske blir det ytterligare ett avsnitt av Intervention i stället.

Dagens post

Jag gillar:

• Skatteåterbäring. Det kom som en överraskning men inte desto mindre välbehövligt.
  

Jag ogillar:

• Räkning från Avis. Jag hade visst glömt att betala en parkeringsbot i Köpenhamn. Så det kan gå. Men nu har Avis betalat och i sin tur fakturerat mig. Ordning och reda, tydligen.
  

Förorten nästa

Jag vill flytta till förorten. Det verkar kul att bo i villa och umgås med sina grannar. I förorten bor dessutom de riktiga stockholmarna och fler sådana skulle jag gärna vilja lära känna.

Men Jonas är inte så peppad.

Pride Sthlm-08

Bortlängtan

Jag brukar sällan längta från Sverige under sommaren och semestrar följdaktligen helst inom landets gränser. Men i går var himlen kompaktgrå och det hällregnade hela dagen. I dag duggar det. Och i morgon åker vi till Monaco. Det känns helt rätt och jag är mycket peppad.

Inte för att jag vill vara en häxa som inte unnar andra vackert väder, men jag måste hoppas på en del regn i Stockholm under helgen. Mina plantor måste få vatten, nämligen.

Bruce och sånt

Jonas kom hem från Göteborg, lycklig lycklig. De var på både fredags- och lördagskonserten och allt var såklart 100 procent. Så här i efterhand förstår jag inte varför jag inte följde med. Göteborg är alltid bäst som konsertstad och gubben tål tydligen att ses.

Tjejfesten i lördags var dock jättetrevlig, jag och Jenny blandade godaste Mojitosarna och Strawberry Daiquirisarna någonsin och köket var mycket jordgubbskladdigt på söndagen.

Singel i stan

Ullis och Olle och barnen landade hos oss någon gång i natt, på sin färd mot Göteborg. I förmiddags åkte de vidare och tog med sig Jonas, som ska på Springsteenkonsert i morgon. Kvar blev jag, som gärna hade velat följa med på färden men som ska få celebert besök från Uppsala i morgon.

Men men. Jag stannar hemma och sätter ihop en grafisk manual, vattnar kryddväxter och sprayar på lössen.

Stockholm i ett nötskal

Semesterstängt. Me no like.

Äckligt

Jag var glad och nöjd över rosen men det visade sig att mina rosenbuskar har löss (såg min grönfingrade och uppmärksamma mamma på bilden). Men nu har jag fått tips från coachen och de ska DÖDEN DÖ med såpvatten. Inga löss på min balkong, tack.

Nu grönskar det i dalens famn...

Från att i går ha varit en knopp (men en stark sådan, som stod sig mot gårdagens tromb!) har jag i dag en ros på balkongen. Det är konstigt att en har slagit ut i full blom medan de andra på samma buske enbart är små, små knoppar.


Växthuset när jag just hade planterat kryddorna, och nu. Jag tror att det omväxlande vädret på senare tiden har varit bra. Jag är så glad över att kryddväxterna lever och mår bra! Snart kanske jag är redo för en hund.

Holland, sent omsider

Peter på terrassen. Han bor i en väldigt mysig del av Haag och tog oss med på en barrunda första kvällen. Han är verkligen local efter sina år där. Folk hälsade och småsnackade med honom vart vi än gick.


Frukostbagel på midsommarafton. Yummy.


Vi dukade upp en fantastisk midsommarbuffé, inomhus i och för sig, men vi sjöng för fulla halsar och allt var som sig bör på en midsommarafton i utlandet.


Lovely lovely Amsterdam. Här skulle jag kunna bo.


Vi spenderade en timme på en båt. Och det är ju så fint när man kommer så nära kanallivet.


Vi var i Amsterdam samma kväll som Hollande spelade kvartsfinal mot Ryssland och det märktes att det var match på gång. Orange överallt.


Folkliv på torget och fotbollsjonglör i gatlyktan.





























Mer jonglör. Vi åt saftiga stekar på argentinska stekhuset Gauchos och letade sen upp en pub att se matchen på. Där satt jag som en quisling, med en orange boa runt min hals men med hjärtat för Ryssland.


Stabbig pub-brunch i fin innergårdsmiljö på söndagen. Min elaka förkylning hade börjat gro dagen innan och här håller den på att slå ut i full blom.


Utflykt till Scheveningen (som jag aldrig lärde mig uttala, än mindre stava så jag fick ta hjälp av wiki). Mysigt, mysigt, mysigt men det blåste galet mycket.

Och nu flyttar Peter hem till Sverige (vilket naturligtvis är jättekul) så just Haag lär vi inte återse i första taget. Amsterdam måste jag dock komma tillbaka till. Tycker bara mer och mer om.

Binge and purge

Sjukdieten under veckan bestod av allt från ingenting till leverpastejmackor och fil. Men i kväll har jag tagit nya tag. Polarkaka med ost till middag (Jonas bakade pizza åt sig, pizzakung som han är), och till dessert ett paket Singoalla och många, många smågodisar framför teven. Nu är det dock för dåliga program för att ens slötitta på, så det blir sängen i stället (nyduschad och nybäddade lakan, det var ett tag sedan och så skönt att byta ut febersvettlakanen).

Under sjukveckan har jag läst biografier om först Nikki Sixx (Mötley Crüe) och sedan Anthony Kiedis (Red Hot Chili Peppers) och nu vill jag
a) flytta till LA
b) vara 23 och sjunga i ett rockband
c) börja knarka (nej, inte då, kommer aldrig att hända).

Nästa biografi handlar om Slash. Natti natti.

Sakta åter tillbaka

Jag har varit död. I princip. En helvetes förkylning bröt ut i Holland och den har inte tillåtit något annat än sängläge. Det är första gången på en vecka som jag sitter framför datorn, och jag har inte ens haft abstinens. Då förstår ni.

Soon off to Netherlands

Jaha. Det gick inte som planerat i går och jag hade en dålig känsla redan innan matchen började. Den ryska pampiga nationalsången innan match fick mig att tänka på "The Big Red Machine" - Sovejetunionens extremt framgångsrika hockeylag. Och matchbilden påminde tyvärr mest också om en hockeymatch mellan ryssarna och Sverige under 80-talet. Något färre mål bara. Och slut på EM-äventyret.

Om några timmar åker vi till Holland. Jag kommer INTE att titta på någon som helst fotboll. Ska satsa på kultur i Amsterdam i stället. Och på att fira ännu en midsommarafton i utlandet.

Dags igen

Fotboll! Och det är nu eller aldrig. Även om vi råkar befinna oss i Holland då Sverige vid en eventuell kvartsfinal skulle möta just Holland. Men det skulle vara ett så trevligt nöje på midsommardagen.

För övrigt ser vädret i Haag ut att bli ungefär lika trist som det sedvanligen är i Sverige på midsommar.

Något att fira

Från och med i dag har homosexuella i Kalifornien rätt att gifta sig. Det går på tvärs mot guvernörens vilja, men delstatens högsta domstol har beslutat bättre. I San Francisco har borgmästaren Gavin Newsom ända sedan 2004 låtit homosexuella par vigas, dock i strid mot delstatens lagar, och äktenskapen har senare ogiltigförklarats. Men nu har äntligen en lagändring kommit till skott. Det är bara att gratulera och hoppas att fler delstater följer efter.

Sådärja

Nu har jag tjuvat mina tomatplantor. Nöjd med att jag kan så fina odlartermer.

Matchdag

Vakna (utan väckarklocka)
Läsa DN (noga, länge)
Frukost (danskt rågbröd med ost, löstkokt ägg med kaviar)
Lätt promenad (runt omkring på Söder)
Lyssna på musik (fast det blir nog inget. Trots många lockande band på universitetet är vädret för dåligt)
Uppladdning (i soffan hos Tony och Jenny. Jag gissar chips och öl)

MATCH!

Ta ansvar!

Svenskarna är världsbäst på att skylla ifrån sig. Det menar etikforskaren Ann Heberlein, som nyligen utkommit med sin bok "Det var inte mitt fel – om konsten att ta ansvar". I Svd berättar hon om hur Sverige har blivit ett land där människorna skyller sina tillkortakommanden och misslyckanden på andra.

"I ett samhälle där goda handlingar och gott uppförande inte belönas och där dåliga handlingar och dåligt uppförande inte ger konsekvenser uppstår frågan varför man över huvud taget ska bry sig.”

Ja, det kan man fråga sig. Den som ställs till svars blir ju så kränkt. KRÄNKT.

(I flera månader har jag tänkt skriva ett storartat och reflekterande inlägg om detta men har inte kommit längre än ovanstående så nu ger jag upp. Bokjäveln håller på att bli gammal. Läs artikeln på svd.se).

Kommunikationsproblem i Vita Huset

Det är så gött att va svensk

Nu tänkte jag skriva en analys över matchen i går. Eller nej, kanske inte. Jag är ingen sportfantast men nog är det kul när Sverige spelar. Och när vi vinner! Det senaste stora mästerskapet (det var väl VM då) såg jag i San Francisco. Det gick på dagtid i USA och inte just många brydde sig. Förutom jag som skrek halsen av mig vid varje svenskt mål.

Känslan av detta mästerskap är mer VM-sommaren -94. Det är min förhoppning i varje fall. Jag vill bada i fontäner.

Gulle-Gunnar!

Strålande besked - vi får bo ett år till i lägenheten! Det känns enormt skönt att slippa ge sig ut på jakt igen. Jag har nämligen inte alls lust att köpa något nu.

Gunnar är den bästa hyresvärden ever!

...and we´re back!

Puh. Ett flera timmars strömavbrott passade inte in i mina
jobba hemma-planer.

Fotbolls-EM, 40-åring och fåfänga

Vi engagerade oss i fotbolls-EM med hemgjord pizza och vin framför tv:n hos Danne och Frida. Pizzan var god men matcherna tråkiga. Jag kan nog bara upparbeta ett engagemang om det är Sverige som spelar. Trötta var vi men begav oss sent omsider iväg till Fasching där vi mötte upp några vänner till Per, som fyllde 40 i lördags. Så småningom dök även födelsedagsbarnet upp, överraskad och glad. På Fasching var det väl mest ett fjortisdisco så snart bandet slutat spela, men vi roade oss.

Söndagsutflykten gick till café Fåfängan. Janne fick knappt lämna Södermalm under sin helg här, men jag tror att han var nöjd. Vem har lust att vara i city när man kan hänga på mysiga ställen runt omkring i stället.

Helgaktiviteter

Ännu en helg har gått och ännu ett gäng spritzers har avverkats på balkongen. Janne var här och vi firade nationaldagen med kompisar och grillfest.

Lördagen bjöd även den på vackert väder men vi höll oss inomhus, åtminstone ett tag, då det var modeoutlet på Street. Mycket folk men riktigt bra och de sålde märken som Nudie, Bondelid, 2707, Strayboys, Koppartrans, Jenny Hellström och så vidare. Vi shoppade loss.

Sen picknick i Tanto. Så varmt, så nice.

I dag

Känner jag mig som Monica i Vänner som dammsugar av sin stora dammsugare med sin bordsdammsugare och sen önskade att hon hade en ännu mindre dammsugare att dammsuga av bordsdammsugaren med.

Glad nationaldag!

Studenttider

Det är så varmt att jag blir snurrig i huvudet. Men underbart, underbart.

Jag cyklade till stan, vilket gick lugnt och fint så länge jag befann mig på Södermalm men var hopplöst sedan jag passerat Slussen. Fotgängare som gick på cykelbanan. En glasflaska landade precis framför mitt framhjul och jag skrek fula ord åt killarna i sportbilen. Bussar och studentflak överallt.

Lunch på Tures med Karin och Sjuan. Stor och god räksallad, trevligt sällskap.

Hemma igen. Lite rastlös.

Sommar är

- när man plockar fram Reefsen från sommarkartongen
- när solglasögonen är mer på än av
- när det tar två sekunder att klä på sig innan man går ut
- när man äter säsongens första mjukglass
- när de flesta man ser irrar runt med karta
- när det känns rätt att dricka spritzer på balkongen mitt på dagen.

Växtvakt

Kryddväxterna lever och frodas, fortfarande. Även om mitt nyvunna odlingssjälvförtroende sjönk en aning när jag såg Jennys basilika. Svårt att tro att plantorna såg likadana ut när vi köpte dem. Men den stora frågan är vem ska ta hand om den lilla odlingen när vi har semester? Eller kan man ställa dem inomhus och hoppas att de klarar en vecka utan vatten? Låter inte troligt i mina öron.

Årets första dopp

Häromdagen. På Långholmen, i Mälaren. Det var uppfriskande.

Gubbar på scen

När jag gick i fyran var jag KISS-fan. Min dåvarande kille gillade också KISS stenhårt. Efter ett tag tog både förhållandet och min karriär som hårdrockare slut. Men kan man se Kent på Stadion så kan man väl se KISS. Och det här var faktiskt bättre. Jonas, jag, Sjuan, Magnus och ett gäng av Magnus kompisar. Efteråt irrade vi omkring på Östermalm och landade på Beirut Café där jag inte varit på år och dar. Sen Kungsholmen där vi känner oss mer hemma. Bra kväll.

Skön Dag På Sjön... NOT!

Tack.

Bästa utflykten: Vaxholm

Åh, om jag fick bo i ett hus vid havet. Jag håller på att övertala Jonas nu. Vi ska flytta till skärgården (och jag skrapar lotter).

Jag tog båten till min vän Sofia i Vaxholm. Sämre kan man ha det en fredag förmiddag. Jag och turisterna.

Sötaste barnet Filip.

Jag älskar Vaxholm. Det är så fantastiskt mysigt. Som en dockvärld.

Jag och mina gröna fingrar

För några veckor sen fick jag den glimrande idén att plantera kryddväxter i sommar. Och häromdagen åt syrran och jag frukost på den oanvända köksbalkongen och vad står där, jo, ett växthus! I kväll har Jenny och jag har varit i Bromma och köpt plantor. Hon gav mig en snabblektion i hur man planterar och har sig, och vips har vi ett helt växthus fullt med kryddväxter! Basilika, timjan, mynta, curryört, bladpersilja, gräslök och tre olika sorters tomatplantor.

Jag är grym! Det kommer att bli en härlig sommar!

Fascistiska danskar - och jag gillar

I Danmark (eller åtminstone i Köpenhamn) verkar de ha en helt annan trafikkultur än i Stockholm. Ordning och reda tycker jag karaktäriserar deras kultur. Fotgängarna går exempelvis aldrig mot rött (är det några som gör det är de förmodligen turister). Som cykelstad sett är Köpenhamn helt fantastiskt. Deras cykelbanor är breda och ligger invid trottoaren. Visst är jag glad att det finns så pass många cykelbanor i city men Stella Fare kunde ha tänkt lite längre. Att cykla mellan bilfilen och de parkerade bilarna gör att man hela tiden måste vara beredd på tung trafik till vänster och risken att få en bildörr i skallen till höger.

Nej, i Köpenhamn cyklar de tryggt och säkert. Dessutom (och det är framför allt här fascismen kommer in) får bilister som tillfälligt parkerar i cykelfilen närmast spöstraff. Eller åtminstone en utskällning (jag vet, för jag har gjort det). Och med all rätt, för det är jobbigt med alla som hela tiden parkerar i cykelfilen och därmed tvingar cyklisterna ut i biltrafiken. Och i Köpenhamn förvirrar sig inte heller fotgängarna ut i cykelfilen som de gör här (eller okej, kanske turisterna igen då). Var sak på sin plats, liksom. Funkar fint för mig.

Nu tänkte jag gnälla en stund

Jag har som mål att inte irritera mig på sådant jag inte kan göra något åt. Det funkar rätt ofta. Inte alltid dock, några saker stör mig till vansinne:

- Favorit i repris: Barnvagnsfolket (oftast morsor). Det är inte okej att gå tre personer i bredd på ett promenadstråk samtidigt som man låtsas att man varken hör eller ser att någon försöker gå förbi. Rinner folkvettet ut tillsammans med ungen?

- En till favorit: att inte använda ATT efter kommer. Jag kommer söka nytt jobb, det kommer bli en fin sommar, han kommer inte att klara det. Varför håller att:et på att försvinna? Jag är MOT den utvecklingen. Det är korkat och låter illa.

- Också nämnt tidigare: att vara kränkt. Lägg ner, för sjutton. Man blir inte kränkt för att någon knuffar till en på tunnelbanan eller av att få underkänt på provet. Ordet har blivit totalt urvattnat och behöver ersättas.

- Ny på listan: Eeh... jag hade nog ingen fler. Så bra. Jag är nog ganska tillfreds ändå.

Så var helgen över - igen

Det har varit lördag och söndag och det var riktigt fina dagar. Två-timmars power walk med Jenny i solen, middag och schlager hos Pjärtan och Maria. Och schlagern ja, den blev ju trots allt något roligare av att vi betygsatte alla uppträdanden och sedan gissade topp 5. Vann gjorde schlagersmyggillaren Jonas som visade sig sitta inne på en hel del inside info när det var dags att gissa. Jag är en aning chockad. Men kanske är steget från American Idol till schlager inte så långt? På fredag ska vi i allafall se KISS så kanske får vi balans i tillvaron på så sätt.

I söndags bokade vi äntligen resa till Haag för att hinna med Peter innan han flyttar hem. Det tog väl kanske bara drygt en månad för oss att bestämma och boka. Sen häng med Danne, Frida, Karin och Jens i Hornstull där det var loppis överallt. Söder är ändå bra mysigt ibland. Vi köpte en sjuttiskaffeburk i plast med gröna blommor. Den sitter som ett smäck. En kaffe och limpmacka i gräset med HG och Jenny hann vi med innan de stack iväg med flyget. Sen kom Ullis och vi åt middag på Bistro Süd vid Mariatorget bland en massa morsdagsfirare i finkläder. Råbiffen var fin och Ullis och Jonas var också nöjda med entrécôten.

Och nu är det snart slut på måndag.

Balkongliv

Våga vara lycklig

En krönika i Stockholm City tar upp problematiken med att våga vara nöjd. Att erkänna för sig själv och andra att man är nöjd och lycklig där man är.

"När var det vi blev så livrädda för att stanna upp för en sekund? Och framför allt – när blev det fult att säga att man är lycklig? Nöjd med där man är – i nuet. Idag är nöjda människor udda fåglar i vår flock. Att vara nöjd har blivit lika med att vara mätt. Och är det något vi föraktar i dag är det mätta människor. För vem vill vara en tjock, dum djungelbjörn, när man kan vara hungrig och det finaste av allt – på väg? Vi måste våga snacka om att det finns ett nöjd som inte betyder mätt – utan lycklig. Och att vi måste våga använda ordet lycklig – för att bli det."

Jag har tänkt mycket på det där. Vikten av att stanna upp ibland, njuta av nuet. Att känna efter och tänka: Fan, vad bra jag har det! Jag gjorde det sällan innan vi flyttade till San Francisco, men det hände någon tidig morgon att jag på väg till jobbet stannade upp på Barnhusbron och bara njöt av stunden. Jag gjorde det oftare i San Francisco och som regel var det de små sakerna som fick mig att tänka till. En påse med nybakade bagels från Holey Bagels, utsikten från Medjool i solnedgången, att hämta kaffe från Starbucks på 24:e gatan, middag med goda vänner, att cykla upp och ner för backarna.

Men det är inte enkelt. Det är så lätt att hela tiden vilja ha mer, och mer, och mer. Det kan handla om materialistiska saker som ny soffa, större lägenhet, dyrare skor, snyggare mobiltelefon. Eller bättre och mer välavlönat jobb, fler resor, mer action. Det är inte riktigt okej att vara nöjd med det man har. Att faktiskt inte sträva någonstans precis hela tiden.

"På väg" - det är en modern folksjukdom. Och jag tror vi stressar sönder oss i jakten.

En pärla när det behövdes

Jag var ute på power walk. Gick omkring och bekymrade mig. Mitt i tankarna stoppades jag av en farbror som ville prata en stund. Han var så piggelin med glada ögon, ute på sin träningsrunda i knallgul overall. "Jag är 87 år och tar inga mediciner", log han. Han ville läsa mig en dikt av Harry Martinson. Och sen tog han mig i händerna och önskade mig en trevlig dag.

Olle är på spa

Utsikt från min balkong

Tänk hallonsaft och mariekex i bersån.

Ny bebis: Doris

Grattis Anders och Karin! Hon är jättefin.

Köksdrömmar

Det här köket skulle jag inte vilja ha.

Det här köket skulle jag däremot vilja ha (om vi någonsin tjackar bostadsrätt). Gult är inte fult. Det verkar tyvärr inte vara högblankt men ser väldigt snyggt ut i Kockduellen på tv4 (vad gör förresten Staffan Ling nuförtiden?).

Långnäsa

Vi var grymt taggade men det blev inget Berlin, nä. Vi kom till flygbussen i god tid men den avgick inte i god tid plus vägarbeten, trafikolycka och match i Norrköping (vilket innebar att vi trängdes med 100-tals AIK-huliganer i bärsbilar). När vi kom fram till Skavsta (aldrig att jag flyger med Ryanair igen) hade flyget redan gått. Ingen hade någon större lust att bara åka hem igen så vi hyrde bil och körde till Köpenhamn. Turen gick på fyra timmar i natten.

Färgglada spar-kor såldes på Tivoli.

Tjejerna åkte alla möjliga läskiga attraktioner. Själv åkte jag Nyckelpigan samt en gammaldags barnkarusell.

Här slappade vi ett bra tag i värmen.

Fler än oss tänkte sig Nyhavn i det vackra lördagsvädret.

Fridas kompis fixade in oss på Wallmans med förstklassig service.

Över Öresundsbron igen. Och jag såg Turning Torso live för första gången.

Övriga aktiviteter var shopping på Strøget och loppis, eftermiddagshäng i Christiania, klubbande på fjortisställe och lite annat. Jag har en gång för alla kommit på hur mycket jag gillar Köpenhamn, trots att danskjävlarna inte förstår mig. Berlin känns dock fortfarande ogjort, men det får bli får nästa tur.

If You're Late We Wont Wait...!

If You're Late We Wont Wait, är Ryanairs slogan och detta är något som Tina och hennes resekompisar fick känna på igår. Flygbussen var sen och det missade helt enkelt sitt plan till Berlin. Men en tjejresa skall de ha så istället hyrde de bil och åkte till Köpenhamn.

Stressad men glad

Fantastiskt väder, fantastisk powerwalk längst med Årstaviken. Jobb, jobb, jobb men jag har varit grymt effektiv de senaste dagarna. Och om några timmar kommer belöningen - då drar jag och tjejerna till Berlin.

Annars hade vi en härlig ledighet i goda vänners lag. Mer om det senare. Kanske kommer även bilder på nya bebisen.

Attityds-ERROR

Jenny uppmärksammade mig på en attitydundersökning som bland annat publicerades i gårdagens Metro:

"Kvinnor som beter sig utmanande bär själva ansvar om de blir våldtagna. Det anser var fjärde man i Sverige."

Men inte nog med det: "...19 procent svarar att kvinnan har ansvar för våldtäkten om hon är berusad - samtidigt som 14 procent anser att alkoholberusning är en förmildrande omständighet för mannen som våldtar."

Kan det vara möjligt? Kvinnor i 2000-talets Sverige får alltså fortfarande inte klä sig utmanande, ha många partners eller bli full. Åtminstone inte utan att sedan få skylla sig själva om de blir våldtagna. För mannen, däremot, är det helt okej att bli full - och sedan våldta. Och själva fyllan är en förmildrande omständighet när han våldtar.

Jag saknar ord. Jag blir bara trött.

Läs om hela sorgligheten på amnesty.se.

Fire

Jahadå, så var det Valborg. Vore man fjortis hade det kanske varit dags för första fyllan. För mig är det dags att piffa. Vi går till Judith & Bertil för middag. Utan brasa.